Vägen till Napier

Vägen ut från Rotorua var tänkt via Starbucks för lite frukost. Nu är inte Rotorua den enklaste staden att hitta en parkering i. Rätt mycket platser för handikappade men inte alltid de är långa tillräckligt för våran kärra. Den är lite drygt 7m lång. Då vi inte hittade någon lämplig plats så tänkte vi bara åka iväg och se om vi hittade något efter vägen. Men se, det var marknad idag igen. Så vi tänkte kolla lite bara för skojs skull.

Vi var långt ifrån ensamma där. Fanns en massa krims krams men också färska grönsaker. Priserna var lite väl höga tycke Carina. Hon har under hela resan önskat köpa avokado. På marknaden kostade dom runt 10:- styck. Så det blev inget med det. Vad vi hittade var ett stånd där man kunde köpa grillspett med lamm, fläsk eller kyckling. Det tyckte vi väl gott och köpte ett gäng som blev frukost.

Nu var siktet inställ på Taupo. Så iväg vi åkte. Är lite kul runt Rotorua för nu har Carina ofta fel på vilket hål vi ska åka, var vi har åkt tidigare och var vi är. Ofta får man höra ”Fenton Street” som finns men bara en gata heter så 🙂

Som ett uppehåll så var Huka Falls tänkt. Jag var bergsäker på att dammluckorna finns där. Carina sa nej. Och självklar har hon rätt. Gjorde samma fel 2016.

Men det rann mycket vatten där. 118m^3 per sekund. Vi var där en stund för att titta men många andra turister som också ska titta och fotografera. Men kul att träffa Konrad igen.

Innan vi kom in i Taupo hade vi bestäm att fortsätta till Napier. Vi hade inte kommit fram till något om lockade speciellt. Vägen är rätt lång, delar av den är tråkiga. Mycket långa raksträckor. Så vi stannade till ett par gånger. Jag var lite kaffesugen och att jag önskade hitta ett ställe som låg någonstans utanför ingenstans. Precis ett sånt ställe vi träffade på förra gången. Vi trodde bägge det var södra ön. Straxt därefter så fann ett fikaställe och det var just det ställe vi pratat om. Vi kände igen oss och köpte lite fika. Till och med satt vid samma bord som sist men med ombytta platser.

Krokig väg som slingrar sig uppför. Vi var uppe på 700m som högst. Och lite segt så vi stannade på en utkiksplats. Vilket ställe. När vi stannat så var det inte ett vattenfall utan två.

Fortsatta resan går utan problem och vi har siktet inställt på samma camping som 2016. Det sägs att det kan vara svårt med platser ju juldagarna. Så vi passar på att boka tre nätter på en gång. Blir skönt att ligga still ett tag. Vi fick en plast nära toa, duschar och kök. Passar oss perfekt. Lite stirrigt med alla ungar som cyklar runt och tjoar. Men det är väl vad ungar gör.

Vi har lite planer inför morgondagen så vi får se vad vi gör av dessa. Det är ju julafton men här är det som en vanlig söndag.