Spanat sjöelefant

Planen för dagen var att åka till Edgecombe. Men den blev inställd då det var arbete på uppfarten bla. Men vi åkte då istället till Whakatane. Där har en sjöelefant förvirrat sig in. Så med lite tur kunde vi få se den. Och visst hade vi lite tur. Vi fick se den livs levandes i 10 minuter ungefär. Den brottades med en stor gren i kanten av vattnet. Den brukar också krypa upp på gräset när det vill det. Men nu ville den ut och jaga mat kanske. För den gick under ytan och så var den borta. Men vilken upplevelse.

Vi gick en bit efter strandvallen för att sedan åka iväg och fika lite. Vi åkte till Ohope beach. Är vad det låter som en lång lång strand. Inte så mycket folk som jag trodde det skulle vara. Men en som gillade stunden var Carina. Hon blir lite till sig när hon ser vatten. Är det sedan havet så är det än bättre. Men visst är det läckert att kunna gå i kortärmat ner i vattnet i sluten på januari.

På hemvägen stannade vi till vid Julians berrie farm and café. Här finns färska frukter och bär. Glass med färska jordgubbar var inte fel. Carina valde en hallonfruktsglass.

Varmt, lite tåg och lite hav

Det blev en utflykt till Tauranga där jag ville titta på lite tåg. Vi var där förra året men då kördes det inget. Minns inte vilken veckodag det var. Man kör på söndagar om vädret tillåter. Och det gjorde det verkligen idag. Stekande hett är ingen överdrift.

Många fina modeller var i drift. Och massor med passagerare hade dom också. Om det var som en vanlig fin sommardag så tjänar dom nor rätt bra den klubben.

Det finns en Big Boy 4005 i deras ägo. Det är mycket rättigheter som krävs för den och allt är inte klart ännu. Dom har kört med den tidigare. Men tyvärr fanns det ingen möjlighet att se den denna gång. Ger en anledning att komma tillbaka i framtiden.

Vi hade fått tips om att åka till Maketu och äta lunch. Ligger inte så långt från Tauranga så visst, vi åker dit. Det var ett ställe för Carina för det ligger precis vid stranden till havet. Och det var inte väder för badminton för det blåste ganska ordentligt. I vanlig ordning så blev det burgare till lunch. Var skönt att sitta där och njuta lite av utsikten. Man kanske skulle privat en fish & chips men det blir fler tillfällen.

Lite kul vägar vi åkt på. En del har vi aldrig kört på, andra några gånger. Men vilka vyer vi fick se. Konstigt nog var det inte så mycket trafik men de flesta kanske redan har åkt hem för att börja jobba på måndag.

Te Araroa

Lämnade ett blåsigt och lite regnigt Anaura för vidare färd norrut. Siktet inställt på Te Araroa som har en billig camping med obegränsat wifi. Tyvärr finns inte el men vi räknar med att det ska fungera ändå. Det finns kök man kan använda och l behöver vi bara för mikro och ett element. Men det är varmt så element behövs nog inte nu. Mikro kan vi klara oss utan.

Resan var ganska händelselös. Lite då och då så var det serpentinväg, Men här är det dåliga vägar. Många är nog skadade av alla jordbävningar som är in området. Vi åt ingen frukost innan vi startade. Så vi stannade på ett ställe som heter Te Puia Springs. En lite affär med bensin, kaffe, mackor men även varmt som pajer. Jättegod macka som vi tog varsin och drack L&P till. Hon i kassan har inte gått någon charmkurs utan gjorde bara sitt jobb och inget mer.

Det var lite Stilla Havskuster utmed vägen. Så ett och annat topp gjordes. Men vi ska inte hellre sträckköra i år. Rätt nice att stanna till och bara dumglo en stund.

Vi hittade vårat resmål men körde några 100m för långt. Bara att vända. Inga problem att få plats och man väljer ganska fritt var och hur man vill stå. Efter betalning så skulle vi handla lite mat. Beskrivningen var att ut till stora vägen och ta vänster ner mot centrum. Ta vänster igen sen kan man inte missa. Helt rätt, finns bara en affär. Fanns rätt mycket ändå i ett så litet samhälle. Vad som slog oss var att det är mycket maurier som verkar bo här.
På vägen tillbaka så satsade vi lite ”wild & crazy” på en crusing. Var lite knöligt att vända och det är inte många gator att köra på. Då ser vi det största och älsta  pohutukawa träd som lär finnas. Det kallas också New Zealand christmas tree. Tyvärr hade det blommat färdigt. Träd som blommar nästan lyser röda.

Nu sitter vi bara och samlar oss. Vi kanske ska äta något sen. Nu bloggar och loggar vi lite och ser ut över stilla havet. Kan erkänna att det är inte så synd om oss 🙂

När man ska tanka

Att tanka i Nya Zeeland är inte svårare än hemma, snarare enklare. Det som är svårt är att priserna skiljer sig mellan mackarna. Inte så mycket kartell som i Sverige.

När vi skulle åka från Whakatane så behövde vi tanka diesel. Av en slump så såg vi att en mack inte hade så många kunder som den andra. En snabb koll på priset så såg vi att det skilde 20 cent per liter. Det motsvarar ungefär 1:10 SEK. Då blir det lite skillnad på 60-70 liter.

Nu var det inte bara vi som hade fått för oss att tanka, men vem har bråttom. Och ser man lite vilsen ut så finns det personal som hjälper till med tankningen.

Edgecumbe

Ett av Carinas mål den här resan, Lottas nails i Edgecombe. Lite kul grej då Lotta är från Sverige. Själv hittade jag gratis Wifi som funkar bra och bra fart. Inte mycket till samhälle då många hus blev förstörda när floden svämmade över för inte så länge sedan.

Nu fick jag ett stund att tömma SD-kort och flytta till extern disk. Filmerna som tas under förd kräver mycket plats.

Edgecumbe känns som ett avsomnat samhälle. Inte något folk igentligen bara en massa bilar har lastbilar som åker runt. Verkar som det finns någon större industri i utkanten. Annars är det nog mejeriprodukter som gäller.

Vi kommer snart att åka vidare till Rotorua. Där blir vi några dagar, eventuellt över jul.

Vägen till Edgecumbe var långt från spännande. Kilometerlånga rakor följda av 90 graders sväng.