Vi lämnar ett regnigt Waiora för att åka norrut. Campingen här var rätt trevlig. Mycket kul julpynt. Många verkar liga länge på samma plats. Siktet inställt på Gisborne. Vi har till nyårsafton på oss att komma fram till East Cape. Knappt 30 mil dit så det ska kunna göras på i alla fall 3 dagar. Vi åker inte alls så långt här per dag som man kan göra hemma.
Det börjar med att klättra upp i bergen ganska snart. Slingriga vägar och det går inte så fort. Nu har vi ingen brådska heller. Tar nästan 3 timmar att åka till Gisborne, dryga 10 mil. Men vi har ockå stannat lite på vägen.
Vi har under dagen bestämt oss för att fortsätta om vi inte är tröta då inget i Gisborne intresserar oss direkt. Lunch och I-site ska vi ha tag på. Lunch blir på Subway och efter det hittar vi I-site. Vi ville ha tag på lite internet. Carina vill också till en juvilerare för att leta read på sitt önskade Pandora smycke. Butiken hittades men inget smycke.
Vi tar då sikte på att åka till Anaura. Vägen är slingrig men går inte så högt. Det närmar sig kusten och Stilla Havet. Carina, kartläsare, älskar havet och vinden. Och nu får hon så hon nästan tiger. För det blåser ordentligt. Visst är det häftigt, det ska erkännas.
Vi missar nästan avfarten till Anaura Motor Camp. Vägen är smal och slingrig, riktigt krokig på slutet. Inga räcken bara stup bredvid vägen. Där skymtas havet. Vågorna är inte så stora då viken är lite skyddad. När vi kom in på receptionen undrade de vad vi hette.
Men vi har inte bokat. Nu blev det lite spännande. Även om campingen ligger avsides så var det många där. Vi hade tur och fick en plats. Men vi blir nog bara här en natt. Camparna här verkar vara lite ”red necks”. Det yta man har på sin plats är utnyttjad till sista centimeter och gärna lite till.
En liten snabb tur till stranden var ett krav. På vägen dit testade vi om det fanns internet. Finns runt receptionen och når nästan till vår plats. Så vi kanske senare går iväg för att kolla om det finns något meddelande eller så och göra oss till känna för omvärlden om någon undrar. Vi var inte först här det ar James Cook av europeer 1769.
Natten var inte helt klar men lite stjärnor såg vi. Nu blev det en test att fotografera Vintergatan. Det var riktigt häftigt och lite godkänt för första gången. Blev lite fel med skärpan men det blir nya försök. Det var blåsigt men också lite regn som gjorde att vi avbröt försöket. Men nu vet att vi har lite förståelse över hur man gör. Himlen ser het annorlunda ut här mot hemma i Sverige på nätterna.
Red necks vad menas med det?
Det är väl så dom kallas i USA, lite bonnaktiga 🙂