Vägen till Napier

Vägen ut från Rotorua var tänkt via Starbucks för lite frukost. Nu är inte Rotorua den enklaste staden att hitta en parkering i. Rätt mycket platser för handikappade men inte alltid de är långa tillräckligt för våran kärra. Den är lite drygt 7m lång. Då vi inte hittade någon lämplig plats så tänkte vi bara åka iväg och se om vi hittade något efter vägen. Men se, det var marknad idag igen. Så vi tänkte kolla lite bara för skojs skull.

Vi var långt ifrån ensamma där. Fanns en massa krims krams men också färska grönsaker. Priserna var lite väl höga tycke Carina. Hon har under hela resan önskat köpa avokado. På marknaden kostade dom runt 10:- styck. Så det blev inget med det. Vad vi hittade var ett stånd där man kunde köpa grillspett med lamm, fläsk eller kyckling. Det tyckte vi väl gott och köpte ett gäng som blev frukost.

Nu var siktet inställ på Taupo. Så iväg vi åkte. Är lite kul runt Rotorua för nu har Carina ofta fel på vilket hål vi ska åka, var vi har åkt tidigare och var vi är. Ofta får man höra ”Fenton Street” som finns men bara en gata heter så 🙂

Som ett uppehåll så var Huka Falls tänkt. Jag var bergsäker på att dammluckorna finns där. Carina sa nej. Och självklar har hon rätt. Gjorde samma fel 2016.

Men det rann mycket vatten där. 118m^3 per sekund. Vi var där en stund för att titta men många andra turister som också ska titta och fotografera. Men kul att träffa Konrad igen.

Innan vi kom in i Taupo hade vi bestäm att fortsätta till Napier. Vi hade inte kommit fram till något om lockade speciellt. Vägen är rätt lång, delar av den är tråkiga. Mycket långa raksträckor. Så vi stannade till ett par gånger. Jag var lite kaffesugen och att jag önskade hitta ett ställe som låg någonstans utanför ingenstans. Precis ett sånt ställe vi träffade på förra gången. Vi trodde bägge det var södra ön. Straxt därefter så fann ett fikaställe och det var just det ställe vi pratat om. Vi kände igen oss och köpte lite fika. Till och med satt vid samma bord som sist men med ombytta platser.

Krokig väg som slingrar sig uppför. Vi var uppe på 700m som högst. Och lite segt så vi stannade på en utkiksplats. Vilket ställe. När vi stannat så var det inte ett vattenfall utan två.

Fortsatta resan går utan problem och vi har siktet inställt på samma camping som 2016. Det sägs att det kan vara svårt med platser ju juldagarna. Så vi passar på att boka tre nätter på en gång. Blir skönt att ligga still ett tag. Vi fick en plast nära toa, duschar och kök. Passar oss perfekt. Lite stirrigt med alla ungar som cyklar runt och tjoar. Men det är väl vad ungar gör.

Vi har lite planer inför morgondagen så vi får se vad vi gör av dessa. Det är ju julafton men här är det som en vanlig söndag.

Japaner, japaner, japaner. Japaner överallt

Då det skulle regna idag så skulle vi ta det lugnt. Lite shopping kanske och någon fika på stan. Vi började med lie site seeing med att åka till Lake Rotorua och sitta en stund. Lätt vind och varmt var det. Inte så mycket aktivteter, bara hjulångaren som körde sin tur och några som hängde i en fallskärm efter en båt.

Vi passade på att slänga lite plast- och glasflaskor innan vi åkte vidare. Vi åker efter parkens gator mot Government Garden. Där finn Rotorua Museum som är stäng tills vidare pga en jordbävning rätt nyligen. De säger att huset inte är säkert men det är inget man ser på utsidan.

Färden går sedan vidare till Redwood forest. Vad vi ser rätt snart är de träfigurer som står nära I-Site inte längre står där. Ingen information om vad som hänt men kanske dags för någon renovering.

Många ståtliga träd som växer där. Några rötter bara om är efter marken så det gick bra med rullstolen även där det inte är några gångar gjorda. En annan sak. Man kan vara i skogen och inte en enda mygga i sikte 🙂


Här är en film med sekvenser över dagens färd.

 

Rotorua

Vilken fantastik dag vi haft i Rotorua idag. Lite segt att komma i gång och ja ville till Skyline i Rotorua. Det ligger bara några km från campingen och inte svår att hitta. Mycket bilar på parkeringen så jag misstänkte att det kommer att vara köer. Men personalen är alert och ser rullstolen. Så då finns bara en kassa öppen helt plötsligt för oss. Även till gondolen har vi en VIP passage 🙂 Det börjar bra och blir bara bättre.

Då det är lunchdags kollar vi vad som finns att äta. Inte helt oväntat blir det lite snabbmat i form av pizza. Mycket god och en variant av Capricciosa. Inte helt som man är van med från Sverige. Och så dök vår kamrat Konrad upp när det fanns mat 🙂
 

När vi var klara där åkte i till museet som snabbast. Vi ville ta lite bilder även om byggnaden är avspärrad sedan senaste jordbävningen.

Nu var det dagens stora händelse. Vi var inbjudna av Kay och Terry på middag. Carina kan inget om seder och bruk i NZ och jag vet absolut inget. Men vi har en liten påse med oss med servetter med älgar på, en smörkniv i trä med dalahäst på och en liten Kalles kaviar. Kalles ar något som Kay verkligen gillade.

Vad vi gillade var maten. BBQ lamm (mums) med färskpotatis direkt från egen odling (mums) och grönsaker från eget land (mums). Lamm och Nya Zeeland hör verkligen ihop. Som efterrätt serverades Pavlova, en klassisk efterätt från Nya Zeeland.

Men vi pratade om ditten och datten. Mycket om likheter och skillnader mellan våra länder och självklart om neurologiska sjukdomar.


 

Terry och Kay, våra kiwi vänner.

När man ska tanka

Att tanka i Nya Zeeland är inte svårare än hemma, snarare enklare. Det som är svårt är att priserna skiljer sig mellan mackarna. Inte så mycket kartell som i Sverige.

När vi skulle åka från Whakatane så behövde vi tanka diesel. Av en slump så såg vi att en mack inte hade så många kunder som den andra. En snabb koll på priset så såg vi att det skilde 20 cent per liter. Det motsvarar ungefär 1:10 SEK. Då blir det lite skillnad på 60-70 liter.

Nu var det inte bara vi som hade fått för oss att tanka, men vem har bråttom. Och ser man lite vilsen ut så finns det personal som hjälper till med tankningen.

Rotorua

Nu är vi här igen och vet inte i vilken gång i ordningen som jag besöker Rotorua. Gillar staden. Carina känner också igen sig i vissa delar av staden. Då är det emst köpcentra och liknande som koms ihåg 😉

Vi kom lite sen så i checkade in på samma camping som förra resan. Sen iväg och äta lite på KFC för att sen åka och handla lite mat och dricka. Vi måste nog dricka lite mer för det är varmt.

På vägen tillbaka till campingen svängde vi förbi tågklubben, Rotorua Modelrailroad Club. Onsdag så det var lite folk där. Vi stannade till och jag gick in och fotade lite och pratade några ord med några medlemmar. Kul att se sakerna igen men också lite ledsamt. Mycket har ändrats och byggts om. Antalet medlemmar sjunker med stigande ålder. Men det gäller nog de flesta klubbarna.