Det är inte helt enkelt att flyga drönare. Än värre när vi är nybörjare. Och så blåste det vilket inte heller gör det enklare. Men det var en kul övning och vi konstaterar snabbt att vi måste öva mer. Men vi har nu 248 dagar kvar så vi hinner nog med det.
Filmsnutten nedan så är det Carina som är piloten. Tycker hon gjorde ett mycket bra jobb för att vara första gången hon flyger drönare. Mina krashlandningar är inte mycket att visa. Som tur är så är det inte heller så mycket filmat då.
Tiden går sakta framåt. 250 dagar kvar till avresa men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge säger det gamla ordspråket. Ser fram emot att komma tillbaka till Nya Zeeland varje resa. Den här gången är det speciellt då vi bokat och fixat allt själva. Det blir också lite extra spännande när vi har ett hus som vårt hem denna gång. En liten stuga straxt utanför Rotorua.
DJI Spark
Eftersom vi båda är lite tekniknördar så har vi skaffat en ny liten leksak. Vi har vanliga kameror, kameror i telefonerna, videokamera och kamera i bilen. Det vi skaffat nu är en drönare. Den ska bli spännande att se om vi kan få till lite häftiga filmer med.
Den kom hem den 9/3 och blev uppackad 10/3. Det är inte bara utan många inställningar att göra innan man börjar flyga. Men vi har några dagar på oss att lära oss. Första testen blev hemma hos Carina. Hon var en fena på att flyga.
Vi kanske kan få långväga gäster till vårt lilla hem i Nya Zeeland. Ett rykte kanske men är det sant kommer mer information om det då. Ledighet ska vara ordnad.
När det bara snöar och är kyligt så blir längtan stor att komma iväg. 269 dagar kvar så än är det ingen större ide att börja packa. Möjligen fundera på vad som ska med. Så istället fixas bloggen till med flygväg, fotoalbum och lite sånt. Än är det ingen information på sidorna men det känns lite bättre att i alla fall börja.
Under våren och försommaren så ska parkeringstillstånd fixas. Det var smidigt att få och till stor hjälp. Finns många parkeringar för handikappade att kunna använda. Och det blir nog ännu enklare den här gången när vi inte har en stor husbil att baxa runt med.
Annars är det nog mer lite funderingar på vad vi vill se och göra.
Flyget
Nu så är flyg bokat, bil bokad. Carina sitter och bokar huset vi ska hyra. 274 dagar kvar tills vi åker igen.
Bilen
Huset
Känns mycket bra men lite avlägset. Men allt känns bättre än -10C och snö.
Vi har nu varit hemma i en månad. Redan innan vi kom hem så pratade vi om att åka tillbaka. Vi har några plastlådor hos Bev och Greame i Auckland. Så redan där fanns tanken om att komma tillbaka.
Vi båda mår bra av att vara i Nya Zealand. Allt känns enklare, inga måsten. Gör att vi med våra diagnoser mår bra. Så nu med den nyutnämnda reseledaren Carina så är planen så här.
Vi flög med Singapore nu senast. Det funkade rätt bra. Det som var lite knepigt var säkerhetskontrollen i Moskva. Men det är väl att acceptera. Att hyra ett hus är mycket billigare än att ha en husbil. Husbilen fungerade inte så bra som första gången. Dels var den mindre men vi också lite sämre. Med att ha en bil så kan vi enkelt och snabbt ta oss til andra platser. Är det längre så finns B&B och motell att sova över i.
Carina är jätteduktig på att hitta saker på internet. Hon har bland annat redan kontakt med de som äger huset vi är intresserade av. Hon har även luskat ut var det ligger mer exakt.
Om allt går enligt plan (och det gör det väl) så ska vi vara borta i 10 veckor. Genom att i har hus kommer vi att vara mindre på resande fot. Men vi kommer att åka hit och dit ändå. Kommer att bli snabbare transporter då vi har en vanlig bil. Kommer säkert att bli turer till Wellington, New Plymouth och massa andra platser.
Allt detta är ännu så länge en dröm och önskan. Men jag tror att det inom snar framtid är verklighet. Det gäller att passa på medans vi kan.
