Sista kvällen i Rotorua

Det är lite tungt nu. Våra 10 veckor har helt plötsligt bara gått. Helt otroligt vad tiden kan gå fort ibland. Har varit jättebra veckor och vi har upplevt mycket, både typiska tursitsaker men också kiwi aktiviteter.

Inbjudna till vara underbarda värdar på middag. Mycket prat och skratt före, under middagen och efter. Vi kommer att sakna stugan, Lyn och Julian. Men vi hoppas kunna träffas igen. Kan bli i Sverige men och i Nya Zeeland igen. För man kan väl inte sluta åka dit bara för att man varit där några gånder.

God mat, trevliga vänner

Nu närmar vi oss slutet på denna resa. Det märks. Vi var inbjudna till våra vänner Terry och Kay på middag. Alltid lika trevligt att träffa dom och prata lite om våra länder och jämföra.

Första gången jag träffade dom var december 1997. Så det har gått några år sedan dess. Ändå känns det som man träffat dom mycket mer är man verkligen har gjort. Det här är tredje året som Carina och jag träffat dom.

Vi bjöds på en klassisk Nya Zeelänsk middag med grillad kyckling med potatis och lite tillbehör. Det som för en svensk kan vara lite udda var rödbeta. Men vad gott det var. Inte att förglömma cheesecake till efterrätt. Man blir bortskämd hos dom, det är helt klart.

Opera in the Pa

Vilken häftig kväll i Rotorua på självaste whaitangi day, nationldagen. Vi fick tips på en koncert som skulle vara utomhus. Inte nog med det, det skulle vara operamusik också. Är varken min eller Carinas favoritmusik men det var mycket bra och underhållande. De stora namnet var ”Sol3 mio”. Det är tre kusiner som är utbildade och kända i den delen av musikvärlden. De framförde några kända stycken som framfördes med humor. Skickligt och underhållande.

Kvällen inleds som sig bör i Nya Zeeland, en hälsning som maurier gör. Lite lätt rysning där. En kväll som man kommer att minnas länge.

Tåg och vatten

Dagen börjar med att vi åker till Hamilton. Tar dryga timmen så det är inte så farligt. Men det är varmt. Tur att det är AC i bilen. I Hamilton finns det lite tåg att titta på. Vi var där förra året också men då kördes det inget. Idag var det full fart. Massor med passagerare som ville åka. Tror att det där är perfekt för alla barn för när dom åkt en resa så var det direkt att ställa sig i kö för nästa.

Fick lite samtal med ett par herrar som fixade med ett ånglok. Dom berättar att det är byggt med plywood och plast. För det drivs elektriskt. Men det fanns en ljudgenerator som gjorde att det i alla fall lät rätt. Det har mycket elektriskt för det innebär mycket mindre underhåll. Men som väl var fanns också ett koleldat så man fick känna lukten.

Sen fortsatte vi till Raglan. Vi skulle ut till havet och kolla lite. Ett känt ställe för de som surfar. Tyvärr var det inte enkelt att komma mer till vattnet. Bara massa stora stenar att klättra på så vi tog bara lite bilder på utsikten. Den var det inget fel på i alla fall.

Sedan vidare till Bridal Veil Falls. Ett vattenfall som är 55m högt och enkelt att komma till även med rullstolen. Men det var inte så mysigt att stå precis där fallet börjar för att sedan titta ner. Men en bit bort och se fallet var ingen match.

Edgecombe, sen middag

Dagen börjar med en tur till Edgecombe. Har bor Lotta och hon jobbar med naglar. Carina har varit hos henne tidigare och ville åka dit igen. Så vi åkte åkte dit. Varmt var det men det var inte så jobbigt för mig. Medans Carina fixar naglar så satt jag och surfade.

Dagen avslutades med att vi bjöd ut Lyn och Julian på middag. De har varit ett sådant fantastiskt ställe att bo på och de har varit så hjälpsamma och vänliga. Vi har fått uppleva saker som inte alls är vanliga för turister. Vi har bara att knalla ut i hagarna bland kossor om vi känner för det. De har tipsat om saker att se och göra. Fixat biljetter till Rotorua A&P. Vi fick följa med på djurauktion. Det har varit underbart i nio veckor och bara en vecka kvar. Så det minsta vi kunder göra var att åka och äta lite. Sen så pratade vi en hel del om hur vi alla har upplevt dessa veckor. En jättelyckad dag.