Vad gör man inte

Katt, det är lycka det

Vi skulle in till Rotorua Farmers Market så vi åkte ganska tidigt. Hittade en bra parkeringsplats och gav oss iväg till marknaden. Den var inte stor och erbjöd inget som vi var intresserade av idag.

Så istället tog vi en promenad och kom till Fancy Cat Café av en händelse. Det är valfritt att gissa om någon blev överlycklig.

Mer katter, mera lycka

Caféet har 17st katter som går lösa men i sitt eget rum. Alla var snälla men fanns visst någon som var ganska skygg. Andra var riktigt nyfikna på vad vi hade med oss i kassar och väskor.

Bra väder så vi gick ganska långt. Men vi skulle också till Metro10 som är lite som ett byggvaruhus. Vi skulle ha ha på någon presenning för att minska märken i bagaget på bilen efter rullstolen. $1,70 som då motsvarar knappt 10 svenska Kalle Anka. Självklart blev det lite till men nödvändigt. En aluminium bricka att ha längst ner i ugnen.

En av alla arter som finns här

Vi har mycket fågelliv vid vår lilla stuga. Så lite fotande blir det emellan varven. Ingen aning var det är för sort men den kommer ofta och sätter sig på stubben nedanför trappen.

Var lite knepigt att somna om i natt också. Då kollar man ut och ser att det är helt stjärnklart. En sak som vi önskat länge att försöka fotografera. Så jag passade på att göra ett par försök. Blev väl inte så tokigt för att vara nybörjarförsök. Himlen ser inte alls ut som den där hemma.

Väl hemma så ska tekniken verifieras. Verkar  fungera som den ska numer. Kan det vara så enkelt att USB kontakten inte har ork ordentligt? Vi hoppas på det. Då kan vi göra lite filmer från när vi åker och så.

Vänner på besök

Vad häftigt med Nya Zeelands vänner på besök. Det var första gången. Våra bekanta sedan tidigare år. Det var Kay och Terry som kom till vår lilla stuga. Första gången jag träffade dom var på min första resa. Gissar att det var 5:e eller 6:e december 1997. Terry visade mig då runt i Rotorua och omgivningarna. Blev sedan en lunch hemma hos dom där jag då fick träffa Kay. 21 år sedan, tänk vad tiden går. Ändå så känns det som om man känt dom hela livet. Anledning till att jag hade kontakt från början var att Terry också höll på med modelljärnvägar. Det var så jag hamnade i Rotorua från början.

Som vanligt blev det jämförelser mellan länderna men vi fick också lära oss mycket om biodlingar. Det är så trevligt att träffa dom för de är så enkla att prata och umgås med. 

I övrigt så hände inte så mycket idag. Lite flygning med Spark och så handla lite mat. Vädret har varit bra idag, inte allt för varmt och inget regn. Men i går kväll och natt så gick åskan för fullt. Som väl är verkar det inte varit några översvämningar.

Hoppas på bra väder i morgon då vi ska på marknad i Rotorua. Om det är dåligt väder så brukar dom ställa in.

P.S. Vi kanske har fått lite idéer på våra teknikproblem. Vi testar att köra med power packs som verkar ge mer stabil spänning än USB uttaget. Men test och utvärdering pågår nu.

Provflygning

Översikt mot Lake Rotorua

Inget speciellt idag så vi tog fram Sparken för lite test och flygning. Måste få till så att när man snurrar runt att det inte går så fort. Risk för flygsjuka blir överhängande. Lite blåsigt är vid men värst är att det kommer i omgångar. Men Sparken är snäll och hanterar det mesta själv.

Vår stuga och vi på trappen

Det flygs både högt och lågt och alldeles för fort för att se kontrollerat ut. Det är fortfarande svårt med vilken spak som gör vad. Att sen flyga mot sig själv är ännu värre. Men det är bara att ladda batterier och öva mer.

Österut gissningsvis 20-30m höjd

En spännande funktion är att den flyger hem, dvs platsen där den startade, på egen hand. Skulle självklart testas. Det börjar med att drönaren åker rakt upp, tror det ska vara 20m höjd. Sen flyger den tillbaka. Eftersom solen skiner och himlen skarp så kan vi inte se drönaren men vi hör den. Vi hör att den sjunker i höjd. Ska den träffa hustaket? Ska den fastna i det stora trädet? Men den kommer ner och hovrar på 30cm höjd bara någon halvmeter från startpunkten. Paniken var stor så det var oordning på kommandon. Men tillslut så fick vi ner den på marken i en del.

Mer övning krävs!

Vi har en plan att flyga nere vid sjökanten i Rotorua en lugn och fin kväll. Då ska vi flyga lite över vattnet så då gäller det att göra rätt. Kanske att vi måste upp en bit också för att få den film vi önskar.

L&P, inte bara en dryck

Inte något på agendan för dagen egentligen. Vi bestämde oss för att ta en liten tur till Paeroa. Kollade olika vägar och det skulle inte ta så lång tid. GPS i bilen finns så det här skulle gå galant. Men den GPS’en är inte den smartaste i historien. Vi kom efter någon timme till Tauranga. Där var vi också förra året så vi kände lite igen oss. Vi kollade in Mills Winery men det var bokat för ett privat arrangemang. Så vi åkte vidare. Någon gång måste vi komma till Paeroa.

Lite hungriga började vi titta efter matställen efter vägen. Då dyker en pizza/pub/restaurang upp. Ser nästan stängt ut men ett par bilar på parkeringen finns. Jodå, det är öppet. Kollar meny och vi bestämmer oss för lunch.

Fish and chips skulle vara gott och Carina tog en Nachos. Och visst var det gott. Mätta och belåtna fortsatte vi sedan färden.

Äntligen kom vi till vårat mål för dagen, Paeroa. Ingen speciellt ort egentligen med världsberömda i hela Nya Zeeland för sin dryck, L&P, Lemon and Paeroa. Den är jättegod och dricks överallt.  Vi hamnade på L&P Café där vi köpte glass. Naturligtvis med L&P smak 😉. Så träffade vi Konrad Barbaren igen. Vi har inte sett honom sedan förra året. Men han dyker nog upp igen.. Det brukar vara så.

I år har vi haft problem med tekniken. Vi har två stycken kameror som vi sätter på framrutan för att filma medans vi åker. Bägge två har bara spelat in en lite stund för att sedan vägra hantera minneskortet. Får skaffa ny SD-kort att prova med.

Vidare har GPS-loggen strulat. Glapp så vi kan inte läsa på displayen var vi är och så. Det spelar in som den ska förutom idag då den också tyckte att det SD-kortet inte funkade. Efter en massa bråkande så börjar det funka. Men vi hade åkt långt innan vi upptäckte problem med kortet.

Men vi hade en bra dag och fick se många nya vyer och platser. Vädret har skiftat från duggregn till ordentligt regnande. I Paeroa så var solen framme och riktigt varmt. Nu på kvällningen är det uppehåll och sprickor i molntäcket.

Födelsedagslunch

Detta är Burgare med stor B

Dagen inleddes i vanlig ordning med frukost. Då vi inte har en diskmaskin (är det något man kan sakna i huset så kan det vara en sådan) så var det bara att ställa sig och diska så vi har koppar och fat senare på dagen. Vi tänkte bjuda våra värdar på en ”Swedish fika” så vi bakade en sockerkaka. Vi måste försöka lära dom några svenska seder😉.

Vid lunch så åkte vi till The Factory Smokehouse and Grill. Jag menar, bara namnet är ju gott. Vi kollade deras meny och hade bestämt oss innan vi åkte vad som skulle smaka.

Det var bland de bästa burgarna vi någonsin ätit. Hur goda som helst och man bara ville ha mer. På en skala 1-10 så blir betyget 17.83. Fantastiskt gott och vi kommer säkert att åka dit fler gånger.

Ser inte mycket ut för värden men god mat har dom.

När vi kom hem så blev det ”Swedish fika” med vårat värdpar. De är så trevliga och vänliga och ställer verkligen upp på att göra allt perfekt eller bättre. Lyn har svenskt påbrå så en hel del svenska saker på tal. Då vi är inbjudna i jul på deras julfirande så gäller det för oss också att luska ut lite hur det går till i Nya Zeeland på julen. Vi vet att vi bör komma med en typisk svensk sak eller tradition att visa.

Vädret är lite sådär och kommer att vara så ett par dagar till. Lite regn men runt 20°C så vi fryser inte. Då vi fått låna en grill så ska vi nog grilla lite korv i kväll. Blir inte så tokigt det heller.