Whakatane

Vi lämnar Tauranga som var en mycket trevlig bekantskap. Campingplatsen var jättebra och lugn. Var nog därför vi stannade lite längre än vi tänkt från början. Siktet nu inställt på Whakatane. Inte långt dit och lite förbi Edgecumbe som Carina ska besöka i morgon. Men innan vi kan lämna Tauranga bara vi måste till HELL. Måste vara bästa pizzorna man kan köpa för pengar. Vi såg ju stället i går men då det regnade så mycket ställde vi in det då.

Lust

Envy

Vi tänkte äta där men tog med oss till bilen för att äta på en rastplats. Efter en stunds åkande kom vi äntligen till en rastplats. Jämrans vad gott det var. Precis som man kommer ihåg från 2016 🙂

Vi kommer till slut fram till vårat mål för dagen. Campingen är mycket större än vi trodde och dom bygger ut. Nya så hus med bäddar som både kan hyras och köpas.

I det fina sommarvädret så går vi en sväng. Jag hade en sak som jag ville se och det är den miniatyrjärnväg som finns. Den ligger i parken precis bredvid campingen och vi kommer till den av en slump. Mindre än den i Tauranga men lika välskött. Kul att se att saker och ting kan få vara i fred utan att bli förstörda. Men jag tror också att myndigheter och polis är mer aktiva när det gäller sånt. Framför allt så ser man poliser ute även i mindre orter.

Då här på sen eftermiddag så åker vi ner på stan för något att äta. Inte speciellt hungriga men ändå. Det var ödsligt fastän klockan inte ens är 1800 en tisdag. Affärer är stängda och många fik. Restauranger är fortfarande öppna. Vi går in på et tomt ställe där vi kunde få toast. Visade sig tillhöra en biograf.

När vi ätit klart så fortsatte vi vägen utmed stranden. Vi borde då komma till havet vilket vi också gjorde. Där finns en berömd staty på en klippa. Tog några kort och sen tillbaka till campingen. Friskt kör utan GPS. Men vi hittar som infödda ibland 🙂

Nördigt i Tauranga

Vi bestämde på morgonen oss för att stanna en dag till i Tauranga. Tvätta kan tydligen behövas ibland. Så nu har vi tvättat.

När det var gjort och tvätten på tork blev de en tur till Memorial Park där staden live steam bana finns. Det var en stor bana med mycket väl underhållen både bana och park. Tyvärr kör dom bara en stund på söndagar så vi fick nöja oss med att titta lite i parken. Möjligen att man kan återkomma en annan gång och det passar bättre.

När vi tittat klart så började det komma en och annan regndroppe. Kanske väntat då tvätten hänger på tork. Men det duggar inte ens så det går nog bra. Lunchdags då vi åkte till Subway för en macka. Tycker dom har så goda mackor där när brödet är färskt och även pålägget.

Då av en slump så får vi se HELL. Pizzadags!!! Ligger mitt imot Subway. Kan bli en tur dit ikväll.

Tauranga

En stor och backig stad, Tauranga. Ligger precis vid kusten och det passar Carina jättebra. Man ser verkligen hur hon njuter av vinden och vågorna.

Vi börjar dagen med att åka in och handla. Nu favoritbutik är Pack’nSave. Det behövdes lite äta och dricka. Men bäst av allt. Bästa pajbagaren i Nya Zeeland håller till här. Och vi skulle bara testa. Helt enkelt oslagbart. Massor av varianter att välja så bara det var lite svårt. Här skulle man kunna äta många gånger.

Efter lunch och shopping är det till standen. Som sagt är det här Carinas stora grej. Tycker själv att det var helt ok för det är varma vindar. Söndag och rätt mycket folk utmed stranden men det är inget man märker. Stranden är flera kilometer lång.

Efter allt detta så åker vi ni till centrum för att äta. Vi hade hittat en thai restaurang med höga betyg. Så vi begav oss dit men stället var nog lite överskattat. Men curryn var ok och mätta blev vi.

Vi sa efter förra resan att vi måste fota oss själva också och inte bara allt annat. Så även om jag inte är mycket för att bli fotad så får man göra det ibland.

Som avslutning en liten filmsnutt från stranden.

En liten liten film till. Den är precis när vi kommet fram till stranden 🙂

Mot Tauranga

Vägen till Tauranga är inte jättelång men längsta sträckan i år som vi åkt så här långt. Men den är krokig och otroligt vacker. Mycket serpentiner, upp på höga höjder och ner till havsnivå. Kommer lite film när jag klippt den.

Några stopp på vägen blir det då vi försöker stanna efter 45 minuters körning. Skönt att sträcka på sig lite. Det blir ofta lite fotostopp på lämpliga platser. Då vi var hungriga blev det ett stopp på en bensinmack för att köpa mackor och något att dricka. Det blev i Kaihi som är en gammal guldstad. Tror inte man bryter guld längre med det finns museum och ett gammalt dagbrott som jag besökt tidigare.

En liten del från Coromandel på väg öster ut.

 

Driving Creek Railroad

Tredje gången jag är här. 1997, 2007 och nu 2017. Mycket har hänt men många saker är också glömda. Ett helt fantastiskt jobb Berry gjord under många år. Första åren var han själv och allt gjort för han. Med åren som gått har det blivit en affärsrörelse med anställda. Berry själv gick bort förra året.

Att järnvägen finns är för att Berry skaffade marken då leran var perfekt för hans keramik. Nästan som en saga man får höra berättas när man är där.

Vägen från Coromandel till DCR