Tauranga

En stor och backig stad, Tauranga. Ligger precis vid kusten och det passar Carina jättebra. Man ser verkligen hur hon njuter av vinden och vågorna.

Vi börjar dagen med att åka in och handla. Nu favoritbutik är Pack’nSave. Det behövdes lite äta och dricka. Men bäst av allt. Bästa pajbagaren i Nya Zeeland håller till här. Och vi skulle bara testa. Helt enkelt oslagbart. Massor av varianter att välja så bara det var lite svårt. Här skulle man kunna äta många gånger.

Efter lunch och shopping är det till standen. Som sagt är det här Carinas stora grej. Tycker själv att det var helt ok för det är varma vindar. Söndag och rätt mycket folk utmed stranden men det är inget man märker. Stranden är flera kilometer lång.

Efter allt detta så åker vi ni till centrum för att äta. Vi hade hittat en thai restaurang med höga betyg. Så vi begav oss dit men stället var nog lite överskattat. Men curryn var ok och mätta blev vi.

Vi sa efter förra resan att vi måste fota oss själva också och inte bara allt annat. Så även om jag inte är mycket för att bli fotad så får man göra det ibland.

Som avslutning en liten filmsnutt från stranden.

En liten liten film till. Den är precis när vi kommet fram till stranden 🙂

Mot Tauranga

Vägen till Tauranga är inte jättelång men längsta sträckan i år som vi åkt så här långt. Men den är krokig och otroligt vacker. Mycket serpentiner, upp på höga höjder och ner till havsnivå. Kommer lite film när jag klippt den.

Några stopp på vägen blir det då vi försöker stanna efter 45 minuters körning. Skönt att sträcka på sig lite. Det blir ofta lite fotostopp på lämpliga platser. Då vi var hungriga blev det ett stopp på en bensinmack för att köpa mackor och något att dricka. Det blev i Kaihi som är en gammal guldstad. Tror inte man bryter guld längre med det finns museum och ett gammalt dagbrott som jag besökt tidigare.

En liten del från Coromandel på väg öster ut.

 

Driving Creek Railroad

Tredje gången jag är här. 1997, 2007 och nu 2017. Mycket har hänt men många saker är också glömda. Ett helt fantastiskt jobb Berry gjord under många år. Första åren var han själv och allt gjort för han. Med åren som gått har det blivit en affärsrörelse med anställda. Berry själv gick bort förra året.

Att järnvägen finns är för att Berry skaffade marken då leran var perfekt för hans keramik. Nästan som en saga man får höra berättas när man är där.

Vägen från Coromandel till DCR

Coromandel

Vi lämnar Auckland för att ta oss öster ut. Siktet är inställt på Thames och det är inte så långt dit. Jag har varit där en kort sväng få många år sedan och minns inte att den skulle vara så stor.

Vi tyckte båda att vi åker vidare till Coromandel. Det är krokiga smala vägar med stup och branter. Det råder lite delade meningar om vägen, men jag tycker den är läcker 😉 Vi filmar när vi åker så det kommer lite film om detta senare.

Ibland är man ner vid havet, sedan slingrar man sig upp i bergen. Efter vägen växer det massor med New Zealand Christmas Tree.

Nu har vi kommit till vår camping. Som medlem i TOP10 så få vi obegränsat WiFi. Nu får vi jobba i kapp förlorad surfing.

Vi åker vidare

Efter att vi packat ihop så går vi en sväng till Barbara och Marin igen. De har så mycket info som de villigt delar med sig. Som tips på vägen föreslår dom Coromandel. Vi har haft det i tanken så vi får se.

Vi har bestämt oss för Auckland. Så iväg vi åker. Det är till södra Auckland vi har siktet inställt. Bland annat så har vi bestämt var vi ska äta och campa. Det ska bli på Murphy’s Law.

Först ska vi shoppa. Det finns en butik på nätet med NZ saker. Efter mycket snurrande och åkande så kommer vi fram. Men det var inte mycket dom hade i sin lilla affär.

Carina vill ha smycke från Pandora med NZ motiv. I ett shoppingcenter håller dom till och vi hittar dom till slut. Det speciella motivet om önskas görs inte längre. Med tre andra smycken fattas det en futtig NZ dollar för att få en gåva. Eftersom dom inte ville gå oss till mötes gick vi till en annan butik. Så smycket blev det i alla fall.

Nu går färden till Murphy’s. Vi checkar in men får veta att WiFi inte funkar. Det som skulle vara gratis utan begränsning. Vi som använder ganska mycket blev förstås lite besvikna. Men det blev man inte på maten. Mycket gott.